lördag 8 juli 2017

En skola för alla?

Örebros elever är värda så mycket mer. De är värda politiker som har höga ambitioner med skolan. De är värda lärare som har tid att se var och en av dem, som har höga förväntningar på varje elev och som skickligt kan förmedla kunskaper.

Tyvärr sker detta i allt för liten utsträckning i dagens Örebro. S/KD/C-styret har låg målsättning med kunskapsresultaten och otillräckliga resurser fördelas till skolan.

Troligen är det den låga ambitionsnivån som gör att de styrande politikerna är nöjda med de resultat som den kommunala skolan presterade under läsåret 16/17. Jag håller med Lärarnas Riksförbund i deras kritik, NA-debatt den 6/7. Betygsresultaten blir sämre och socialdemokraterna jublar - det är absurt!

Efter läsåret 2016/17 har den kommunala skolan misslyckats att ge 233 elever (vilket är 19,9% av alla elever) behörighet till gymnasiet och så många som 318 elever kommer inte upp i nivån godkändt betyg i alla ämnen. Detta är inget annat än ett misslyckande och det krävs politiker med insikt om allvaret i siffrorna för att vi ska få ordning på detta!

I mitt Örebro är ingen styrande politiker nöjd förrän alla elever har klarat skolans kunskapsmål. Det är 100% som ska ha betyg så att de kommer in på ett gymnasieprogram och hela tiden ska elever sporras till att nå sin fulla potential. I mitt Örebro prioriteras tillräckligt med resurser till skolan i den kommunala budgeten.

Våra barn är vår framtid och de är värda en skola som klarar sitt uppdrag!






måndag 26 juni 2017

Alla skolor ska vara bra

Varje barn är unikt, är bra på olika saker och har olika intressen. Därför är det viktigt att alla skolor inte är stöpta i samma form, har samma pedagogik eller profil.

Vad som dock ska genomsyra allt är att varje skola ska vara en bra skola. Att grunduppdraget enligt läroplanen sköts och att målet för skolans verksamhet är att varje elev stöttas för att utvecklas till sin fulla potential. I diskussionen kring aktivt skolval tycker jag att vi glömmer bort den aspekten. Det verkar som om det per automatik finns dåliga skolor och att detta beror på att resursstarka elever väljer bort dem.

I mitt Örebro ser vi till att varje skola har de resurser som behövs för att klara sitt uppdrag. Vi skyller inte på eleven utan går tillbaka till skolans grunduppdrag och ser till att resurser i form av skickliga lärare och tillräckligt med stöd finns.

Aktivt skolval innebär att eleven, i många fall med hjälp av sina föräldrar, ska välja den skola som hen tycker passar bäst och vill gå i. Den oro som flera debattörer uttrycker för att, vad de kallar, ’resurssvaga elever’ inte skulle klara detta speglar en konstig människosyn. Jag vänder mig också skarpt emot att vi i någon sorts solidaritet ska tvinga elever att gå på skolor som de inte vill gå i!

Alla föräldrar vill det bästa för sina barn och med stöd i form av information och en bra organisation kring studie- och yrkesvägledning klarar alla av att välja skola.





onsdag 14 juni 2017

Konsten att prioritera

Idag har vi haft Kommunfullmäktige och diskuterat kommunens ekonomi. Den ser på totalen minst sagt bra ut och prognosen som görs efter årets första fyra månader är ett plus på 290 miljoner om man tar bort jämförelse-störande poster. Detta faktum ska vi glädjas åt även om det beror på högkonjunktur, mer skatteintäkter än vi trodde och realisationsvinster.

Det som örebroarna dock bör oroas för är att driften, vilket är det som vi märker av i det dagliga, går med underskott. Skolor och omsorg klarar sig inte på de pengar som de fått!

Detta är allvarligt och tre frågor bör ställas: Har välfärden i Örebro tillräckligt med pengar? Får varje elev och varje örebroare i behov av omsorg det hen har rätt till? Klarar kommunens verksamheter sitt uppdrag?

Inom grundskola finns det många skolor som hävdar att underskotten beror på kostnader för elever som har stora behov. Är det då klokt att hävda att de ska fortsätta att spara?

Jag har besökt skolor där var tredje elev i förskoleklass har språkstörning men som inte har pengar för att anställa de specialpedagoger som behövs. Jag blir bedrövad när jag tänker på vad som hända med dessa elever! Hur ska skolan klara sitt uppdrag?

Likaså går äldreomsorgens hemvård med stora underskott. Är det endast ett organisationsproblem eller kan det vara så att verksamheten har prioriterats ner till förmån för annat?

Jag anser att kommunal verksamhet ska klara sin budget. Men det förutsätter att de i utgångsläget fått tillräckligt med resurser för att utföra sitt uppdrag.

Politik är att prioritera – Mer pengar i Örebros budget behöver fördelas till skolan, vården och omsorgen så att kommunen klarar sitt välfärdsuppdrag!

måndag 22 maj 2017

Man ska kunna lita på kommunen

Örebro är en stor och välmående kommun. De flesta av oss har ett jobb att gå till, människor flyttar hit, företag likaså och byggandet pågår för fullt. Detta är positivt och genererar massor med skatteintäkter. Den kommunala förvaltningen är stor och har mängder av kompetenta medarbetare. Förutsättningarna för att kommunen ska generera den välfärd som vi Örebroare efterfrågar måste anses goda.

Oavsett politiskt styre tror jag att människor förväntar sig just detta - Att kommunen ska skötas bra. Skolan ska fungera, omsorgen om våra äldre lika så och det ska finnas hjälp att få när livet trasslar till sig. Det är ju liksom till allt detta som vi betalar en ansenlig summa skatt. Kort och gott – man ska kunna lita på kommunen!

Men vad tycker då Örebroarna? Är de nöjda? En fråga som jag funderat mycket på är om folk egentligen vet vad de kan eller borde kräva?

Ett exempel är skolan. Här borde, enligt min mening, föräldrar och elever i Örebro göra uppror. Förra läsåret var det endast 74% av eleverna i den kommunala skolorna som slutade 9:an med minst godkända betyg i alla ämnen. I min värld borde skolan klara betydligt fler än så. Vad är det som gör att Örebroarna accepterar att 300 elever lämnas efter?

Ett annat exempel är äldreomsorgen och då speciellt det som skett på Elgströmska. Att kommunen inte klarar av att ge omsorg till äldre människor på ett värdigt sätt är en stor skandal. Men var är protesterna utanför Rådhuset?

För mig är det viktigt att i mitt politiska uppdrag varje dag jobba för att allas våra skattepengar förvaltas på ett klokt och effektivt sätt. De pengar som kommunen har ska främst gå till vård, skola och omsorg och det som görs ska göras med kvalité.

Jag anser vidare att vi politiker ska sätta tydliga mål för verksamheten och sedan nogsamt följa upp hur professionen klarar sitt uppdrag. Klarar verksamheten inte sitt uppdrag är det politikens ansvar att agera!

torsdag 4 maj 2017

Moderat politik är bra för Örebro

Igår presenterade Moderaterna sin vårmotion för 2017 som innehåller fullt finansierade förslag för jobb och trygghet. Den innehåller bl.a. sänkt skatt för alla som jobbar, skärpta krav på människor som lever på bidrag och mer resurser till polisen. Detta är en politik som är bra för Sverige och självklart då också för Örebro.

Jag läser med stort intresse förslagen inom skolområdet och blir extra glad över den satsning som görs på förskolan.

Barn i familjer som lever på försörjningsstöd ska få avgiftsfri förskola 30 timmar i veckan. Detta är mycket bra och ligger helt i linje med den politik som vi Örebromoderater har drivit under flera år. Vi vet att förskola är bra för barn. De som går i förskolan är i regel betydligt bättre förberedda för skolan och detta gäller speciellt för barn som kommer från studieovana hem.

Det finns också bra förslag om mer undervisningstid. Internationella studier visar att elevers kunskapsresultat ökar om de får mer tid i exempelvis matte. Därför är en timma mer matte i veckan i högstadiet och ökad undervisningstid med en timme per dag i lågstadiet mycket bra besked.

Det som gör mest skillnad i skolan är det som sker i klassrummet, det är där jobbet måste göras och det är skickliga lärare som gör skillnad. Därför är det viktigt att skickliga lärare får bra betalt och att det är möjligt att göra karriär.

Ingen elev ska behöva gå i en dålig skola. Alla skolor ska vara bra och inga kompromisser ska göras med kvalité, kunskapskrav eller ambitioner. Det är viktigt att staten får ett ökat ansvar för detta och faktiskt ta över driften om en skola inte levererar det den ska!

Vi kommunpolitiker kan göra mycket men för att få en skola som på riktigt är en kunskapsskolan krävs bra rikspolitik vilket en moderatledd Alliansregering är garanten för.

Moderaternas vårmotion






måndag 10 april 2017

Värna valfriheten

Att själv få välja vilken skola man ska gå på är något som svenska elever har vant sig vid. Att kunna välja till men också ifrån är bra och ger mer motiverade elever. Jag hör det när jag är ute på på mina skolbesök - eleverna är nöjda och mer positiva till sitt skolarbete när de har valt skola.

Det finns dock oroande signaler från styrande socialdemokrater i Örebro om att begränsa möjligheten att välja skola. Det finns även de som vill styra vissa elever vill vissa skolor i syfte att få en blandad elevgrupp på alla skolor.

Ska vi politiker verkligen bestämma vilken skola som är bäst för den enskilda eleven? För mig är det verkligen att sätta sig på höga hästar och tro att man vet mer än andra!

Är det inte bättre att se till att alla skolor är bra och är skolor som eleverna frivilligt väljer? För oss moderater är detta fokus. Vi måste sluta lägga sparkrav på Örebros skolor och se till att rätt resurser finns för varje skola, rektor och lärare att klara sitt uppdrag.

Det handlar om tillräckligt små klasser så att lärare har möjlighet att se varje elevs behov. Det handlar om att från politiken vara tydlig med att varje elev ska klara minst godkända betyg och det handlar om att skolan ska vara skola och inget annat. Jag tycker också att vi på ett bättre sätt ska styra skickliga skolledare och pedagoger till skolor som har de största utmaningarna.

För mig är det fria skolvalet en viktig och central rättighet som vi ska utveckla. Jag vill att varje elev ska välja skola och att vi politiker ska göra allt för att varje elev ska får gå i den skola de väljer.

Läs också vår debattartikel i NA den 8/4

onsdag 5 april 2017

Mer idrott i skolan

En förutsättning för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag är att eleverna kommer mätta och utvilade till skolan varje morgon - detta har jag hört många gånger från lärare och skolsköterskor. Så sant, elementärt och enkelt det låter. Det handlar om föräldraansvar och goda vanor.

En annan sak som handlar om goda vanor och föräldraansvar är fysisk aktivitet. Barn, unga och alla vi andra behöver röra på oss för att må bra. Att i tidig ålder lära sig att fysisk aktivitet är en del av dagen är bra och ger förutsättningar för att fortsätta med det genom livet. Men vi vet alla att det inte ser ut så i Sverige idag. Så många som 68% av Sveriges skolbarn är fysiskt inaktiva!

Idag skriver Cecilia Magnusson och Daniel Berglind på DN debatt om detta. Jag håller med dem om att svenska elever bör få minst en timmer fysisk aktivitet i skolan varje dag. Det skulle ge friskare barn som klarar skolan bättre.

Bunkefloprojektet bevisade att fysisk aktivitet en timme per dag i skolan får eleverna att må bättre och prestera bättre i skolan. Larmrapport efter larmrapport beskriver att svenska barn mår dåligt, är fysiskt inaktiva och klarar skolan dåligt. Varför tar inte svenska politiker åt sig av fakta och bevis och gör mer?

Det finns en politisk majoritet i Sveriges riksdag för att öka antalet idrottslektioner men regeringen säger nej. I Örebro vill vi moderater testa Bunkefloprojeketet i en skola, utvärdera det och sedan införa en timmes fysisk aktivitet per dag i Örebros skolor men socialdemokraterna säger nej.

Har vi tid och vågar vi verkligen vänta med detta?

måndag 27 mars 2017

Skolan ska fokusera på sitt kunskapsuppdrag

I sin debattartikel i Nerikes Allehanda den 12/3 påstår Jessica Ekerbring att vi Moderater har röstat emot Kompassens verksamhet vars uppdrag är att ge hjälp och stöd till elever som har problem med hög och lång frånvaro. Inget kan vara mer fel och det är anmärkningsvärt att ett Kommunalråd på detta sätt far med osanning!
Det framgångsrika arbetet som Kompassen bedriver har pågått i flera år, är väl förankrat och stöds fullt ut av oss Moderater. Kompassens verksamhet utvärderas kontinuerligt och att prioritera kommunala skolpengar för att beforska den anser vi vara onödigt.

Nya Moderaterna säger även ja till kollegialt lärande då det är ett väl fungerande och centralt arbetssätt i den kompetensutveckling som pågår ute på skolorna i Örebro.

Det vi gör i skolan ska grunda sig på forskning och beprövad erfarenhet – I detta är jag och Jessica Ekerbring (S) överens. Däremot är vi inte överens om att stora summor kommunala pengar ska gå till forskning istället för att fördelas ut till våra skolor.

Örebro har en stor utmaning i att få alla elever genom skolan med goda kunskaper. Knäckfrågan är att se till att skickliga lärare får mer tid tillsammans med eleverna. Jag är övertygad om att rektorer, arbetslag och lärare vet vad som behöver göras och bara väntar på att vi politiker ska ge dem förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Det handlar konkret om att höja skolpengen och därmed prioritera mer pengar ut till den enskilda skolan.

Vi moderater tror på en enkel och tydlig målstyrning från politiken och att ge varje skola frihet att göra på bästa sätt efter de förutsättningar som råder på den enskilda skolan. I detta ska varje skola självklart få ekonomiska förutsättningar och stöd från centrala funktioner som Centralt skolstöd.

Det är olyckligt att Socialdemokraterna i Örebro i sin retorik så ofta kommer med falska påståenden om de förslag och den politik som deras politiska motståndare bedriver. Det svärtar ner alla politiker.

För oss Moderater är det primära uppdraget för Örebros skolor att ge varje elev förutsättning att minst klara godkända betyg. Tyvärr styrs Örebro av politiker som år efter år misslyckas med att ge våra skolor tillräckligt mer resurser för att klarar det uppdraget.


tisdag 14 mars 2017

Om att prioitera skattemedel

Ett av de största uppdragen vi politiker har är att på bästa sätt förvalta skattebetalarnas pengar. I Örebro har vi under 2017 hela 7,7 miljarder att hantera – Det är ofantligt mycket pengar!

Men, Örebro är en stor kommun och det kommunala ansvaret är stort. Vi ska exempelvis förse barn med förskola och skola, äldre ska få en trygg och bra omsorg när de behöver det och människor i behov av stöd ska få det på bästa sätt. Vi har också ett ansvar för att staden ska se snygg ut, att vi kan ta oss fram på våra gator, att det finns kultur och möjlighet till fritidsaktiviteter samt att vi alla känner oss trygga. Och, jag tror att de flesta håller med mig om att det som kommunen gör dessutom ska göras kostnadseffektivt och med kvalité.

För att få ihop allt detta gäller det för oss politiker att prioritera rätt. För mig är det viktigt att så mycket pengar som möjligt avsätts för att klara vården, skolan och omsorgen.

Frågan är ju också vad Örebroarna tycker att vi ska prioritera nu och för framtiden. Exempelvis finns det ju en massa bra saker som örebroarna säkert tycker att vi ska lägga pengar på men som får konsekvenser för framtiden. Här måste vi politiker försöka förklara hur vi tänker och varför.

T
a diskussionen om förnyelsebar energi där vi alla vi överens om att kommunen ska använda förnyelsebar energi. Men vi Moderater anser tvärt emot S/KD/C-styret andra ska ta ansvar för att producera och äga exempelvis vindkraft. Visst kan man tycka att kommunen ska ta sin del i ansvaret för att det ska produceras vindkraft men när bolaget sedan går med stora underskott så är det faktiskt örebroarnas skattepengar som går förlorade. Förluster innebär också att kommande generationer belastas. Jag anser att det är att prioritera Örebroarnas pengar fel!

På dagens möte med Kommunstyrelsen togs beslut om att 50 miljoner av örebroarnas pengar ska satsas på ett Naturum i Rynneviken/Oset. Vi Moderater säger nej till den prioriteringen då vi anser att pengarna bättre behövs inom skolan.

Pressmeddelande

torsdag 2 mars 2017

Mer pengar till skolan

Örebro har en stor utmaning i att få alla elever genom skolan med goda kunskaper. Jag tror att knäckfrågan är att se till att skickliga lärare får mer tid tillsammans med eleverna. Därför prioriterar vi moderater skolan i vår politik och vår budget.

Jag är övertygad om att rektorer, arbetslag och lärare vet vad som behöver göras och bara väntar på att vi politiker ska ge dem förutsättningar att klara sitt uppdrag. Jag tror på en enkel och tydlig målstyrning från politiken som ger varje skola frihet att göra på bästa sätt efter de förutsättningar som råder på den enskilda skolan.

Men Örebros styrande partier, S/KD/C, vill annorlunda. De sparar på skolan, styr med mängder av otydliga mål och prioriterar just nu mycket pengar på forskning som ska tala om för skolorna hur de ska göra.

Visst kan det vara bra att bedriva forskning och få belägg för saker och ting men är det detta som kommunala skolpengar ska gå till? Jag anser inte det. Speciellt som Örebros skolor kämpar för att få ihop ekonomin, tvingas ha alldeles för stora klasser och inte har ekonomi för att ha kringpersonal som underlättar för lärare att vara lärare.

I Örebro har de styrande partierna en förkärlek för att sätta Örebro på kartan i nationella tävlingar, rankningar och mätningar. I skolans fall vill de hamna på plats 25 i Sverige beträffande skolresultat år 2025. För mig är den målbilden helt fel.

Min ambition är att varje elev ska klara kunskapskraven i skolan och få minst godkända betyg. Detta är vad Örebros unga och deras föräldrar ska kunna förvänta sig!
 

Jag skriver om detta på NA-debatt den 5/3

måndag 20 februari 2017

Sportlov

Idag är det första dagen på sportlovet för elever i bl.a. Örebro. Och även om vädret inte inbjuder till vintersport så är säkert avbrottet i terminen för de allra flesta elever (och skolpersonal) välkommet.

Sportlovet har en intressant och praktisk historia men numera är det ju mest en vecka fylld av aktiviteter för barn och unga som vi tänker på.  Jag hoppas att många passar på att ta del av allt som erbjuds och kanske t.o.m hittar en sport som kan locka även efter denna vecka. 

I dagens NA skriver Anders Erkman en krönika om att det var hans mamma som fick honom förstå hur härligt det är att röra på sig. Och det är just kombinationen av friluftsliv/naturupplevelse och rörelse, vilket Erkman beskriver i sin krönika, som har störst effekt på hur benäga människor är att fortsätta att röra på sig som vuxna. 

I de bästa av världar får varje barn uppleva just detta tillsammans med sina föräldrar. Men om det inte finns en förälder som har intresset och/eller möjlighet att ge detta till sina barn så anser jag att skolan måste kompensera. 

Skolan kan vara förebilden som, genom bra lektioner i idrott och hälsa och friluftsdagar, lär barn hur viktigt det är att röra på sig och ta hand om sin kropp. Men ämnet måste få fler timmar till sitt förfogande för att lyckas fullt ut. Jag anser att vi ska ha en timmes organiserad fysisk aktivitet för varje elev varje dag i skolan. 

Effekten för att elever mår och höjer sina skolpresentationer med en timmes fysisk aktivitet är bevisat i Bunkefloprojeket. Detta vill jag införa för eleverna i Örebro.

Detta är viktigt. För även om vi idag kunnat höra den glädjande nyheten att fetman går ner bland åttaåringar så är allt för många barn och unga alldeles för stillasittande och riskerar att bli feta och så småningom sjuka av sin livsstil. 

Jag anser att kunskapen om hur vi ska behandla våra kroppar för att må bra på ett betydligt bättre sätt ska förmedlas i skolan. Det tjänar både individen och samhället på! 


Se reportage från Norrstrandsskolan i Karlstad - Detta anser jag att Örebros elever också ska få!

tisdag 7 februari 2017

Rätt person på rätt plats

Varje elev har rätt till en bra skolgång med lärare som motiverar och har höga förväntningar på att eleven ska lyckas. För mig är detta självklart och jag anser att det många gånger handlar mer om inställning än resurser. Samtidigt är det lätt att som politiker ställa krav när frågan bör vara om rätt förutsättningar ges för att lärare ska kunna göra ett bra jobb.

Finns ledarskapet på skolan? Är arbetsklimatet gott? Är storleken på elevgrupperna rätt? Får lärare kompetensutveckling? Kan lärare påverka arbetssättet på skolan? Har lärare tid för att förbereda sina lektioner? Finns det resurser för att hantera elever i behov av extra stöd? Har lärare tid och förmåga att sporra och motivera elever som ligger långt framme i sitt skolarbete? Finns förutsättningarna i varje klassrum för att göra ett bra jobb? Känner lärare att kommunala politiker litar på professionen?

Jag tror att allt detta har betydelse. Varje skola måste ges rätt förutsättningar för att kunna styras professionellt och med framtidstro.


För skolor i tunga socioekonomiska områden är det extra viktigt att ha rätt folk på plats. Bra ledning och skickliga pedagoger är ett måste.

Jag tycker därför att förslagen från Moderaternas reformgrupp som presenterades igår är intressanta. De säger exempelvis att vi måste stärka professionen genom att ge lärare mer tid för att förbereda sina lektioner, ge statliga medel för att rekrytera toppkompetens till skolor i socialt utsatta områden samt stärka rektorernas ansvar för att klara resultaten varje skolår.

Vi måste ifrågasätta om vi gör rätt när skolor inte klarar att ge elever fullgoda kunskaper. År efter år kan vi inte låta skolor misslyckas!

söndag 29 januari 2017

Varje elev ska klara skolan

Att varje elev ska klara minst godkända betyg är ett mål som vi Örebromoderater har för skolorna i Örebro. För mig är detta grunden till allt vi ska göra i skolan och något jag anser att vi politiker behöver vara tydliga med och prata ännu mer om. Jag tror på höga förväntningar och tydlig styrning. 

Jag vill ge varje skola, rektor och lärare ett tydligt kunskapsuppdrag och även ekonomisk förutsättning för detta. 

Men gör man inte det kan man ju fråga sig. Jo, delvist då skollagen har detta mål vilket varje lärare och rektor vet. Men tydligheten från Örebros styrande politiker är obefintlig. (Dessutom fördelar de mindre pengar till skolan varje år trots den stora utmaning vi har.)

I budgeten skriver S/KD/C att målet för andelen elever i 9:an med minst slutbetyget E i alla ämnen ska öka från 79%. Inget konkret värde sätts alltså och ambitionsnivån är låg!
Är inte Örebros elever värda mer än så? Vilka elever är det som de styrande partierna har valt ut som inte ska klara skolan?

I år går det 1180 elever i nian i Örebros kommunala skolor och efter första terminen hade endast 75% av dem minst betyget E (=godkänt) i de tre ämnena matte, svenska och engelska. Friskolorna klarar 91% i samma ämnes- och elevgrupp och summan för alla nior (1625 stycken) i Örebro är 79%. 

Det är alltså 336 elever som Örebros skolor inte klarar. Om vi har 30 elever per klass är det så mycket som 11 klasser... Vem kan vara nöjd med detta? 

Även om utgångsläget är en utmaning för att nå 100% så finns det ett starkt signalvärde i att ha målet att varje elev ska klara skolans kunskapsmål. Det man pratar om och mäter emot har större sannolikhet att hända!






torsdag 19 januari 2017

Flytt av högstadiet från Vivalla

I tisdags skrev Khalid Mohammedpå NA debatt om beslutet att stänga Vivallaskolans högstadium. Han är orolig för kulturkrockar när eleverna från Vivalla ska möta sina nya klasskamrater och efterfrågar aktiviteter från oss politiker.

Khalid har många kloka synpunkter och jag håller med om det jag läser mellan raderna - Att vi med en genuin svensk bakgrund behöver ta ett större ansvar i integrationen.
Att flytta elever från en del av stan till en annan blir ingen mer integrerad av om inte möten mellan olika människor sker på ett positivt sätt. I detta har de mottagande skolorna ett stort ansvar och det är politikens uppgift att se till att de har rätt förutsättningar för att ta det ansvaret.

Vi är många som måste vakna upp och engagera oss i att lära känna våra nya örebroare. Men jag tror faktiskt att det snarare är vi medelålders och äldre som har den största hemläxan att göra. Inte dagens unga. Jag märker att barn och unga är betydligt mer öppna i att möta andra kulturer och människor i sin vardag än vad exempelvis min generation av 60-talister är.


Jag anser samtidigt att vi behöver göra mer för att motverka segregationen i Örebro och att skolan är en självklar plats för olika människor att mötas. Fler skolor behöver få en bättre blandning av elever och det duger inte att Vivallaskolans elever möter så få människor med en helsvensk bakgrund.

Därför är beslutet att stänga Vivallaskolans högstadium rätt. Vi ska dessutom komma ihåg att redan idag väljer en stor andel av de elever som bor i Vivalla och Lundby en annan skola än Vivalla och att vi pratar om ca 30 elever per skola och år som ska ”bussas”.

Om Khalid har rätt i sitt påstående att eleverna från Vivalla känner en oro inför flytten till Lillån, Gumaelius, Nikolai och Engelbrekt så ska deras oro tas på största allvar. 

För mig är det självklart att eleverna ska förberedas inför flytten så att alla känner sig välkomna och hemma i sin nya skolmiljö. Jag förutsätter att skolorna redan har startat det arbetet.

fredag 13 januari 2017

Det fria skolvalet

Sveriges elever har sedan 1992 haft möjlighet att fritt välja vilken skola de vill gå i. Jag tycker det är bra. Att kunna välja till och även välja bort är sunt och för de allra flesta i vårt land en självklarhet.

Om valet är reellt möjligt för alla när det gäller skolan är en annan fråga. Det beror exempelvis på hur många skolor det finns och hur välvillig den kommun i vilken man bor är till att släppa fram privata alternativ. Det beror också på om man på ett smidigt sätt kan ta sig till och från den aktuella skolan.

I Örebro har kommunen haft en bra inställning till etablering av friskolor vilket gör att våra elever har dessa samt flera kommunala alternativ att välja bland. Idag väljer drygt 20% av våra elever ett privat alternativ och vi har dessutom ett stort antal elever som väljer en annan kommunal skola än den hen har blivit tilldelad.

För mig är detta sunt och bra. För Kommunstyrelsens ordförande Kenneth Nilsson är detta ett bekymmer. Han uttrycker det i senaste numret av Örebroarn.

För mig är det ett bekymmer att ledande Socialdemokrater i Örebro vill begränsa (eller kanske stoppa?) det fria skolvalet. För vem kan bättre bestämma vilken skola som är bra för eleven än eleven själv eller dess föräldrar?

Jag tror på en bra kommunikation och dialog med elever och föräldrar om olika skolors profiler, kvalitéer och arbetssätt. Och jag tror att varje elev är fullt kapabel att tillsammans med sina föräldrar göra sitt skolval.

måndag 2 januari 2017

Prioritera skolan

Nytt år innebär nya utmaningar och möjligheter. Just idag bjuds vi på blå himmel och det känns enkelt att se ljust på det kommande året. 

Mina tankar går till eleverna i Örebros skolor och jag önskar alla en sista bra lovvecka med vila, aktivitet och umgänge med kompisar och familj innan sista terminen för läsåret 16-17 tar vid. 

Vi behöver alla få vila mellan varven för samla krafter, så även barn och unga som går i skolan. Att lära sig saker är många gånger tufft och kräver ansträngning. Så ska det, enligt min mening, vara och det är viktigt att eleverna förstår det. 

Skolan ska göra sitt för att varje elev ska lyckas men ett stort ansvar ligger på elever och föräldrar. Skolarbete kräver ansträngning och engagemang. 

Förra läsåret avslutades med diskussionen om det svenska resultatet i PISA. Det är bra att resultaten förbättras och vi är många som pustat ut och konstaterar att Alliansregeringens reformer ger effekt. 

I dagens NA beklagar dock Lena Micko och Kenneth Nilsson att ansträngningarna som gjorts av lokala politiker och tjänstemän inte lyfts tillräckligt i PISA-debatten. Ja,
kanske har de rätt. Det är i kommunerna som arbetet görs och de stora pengarna till skolan fördelas. 

Det är intressant att Kenneth Nilsson ger sig in i detta resonemang. Örebro har sparat på skolan så länge han har varit med och styrt, och kunskapsresultaten är varken något att vara stolt eller nöjd över.

Örebro behöver politiker som slutar spara på skolan. Vi behöver exempelvis få tillräckligt små klasser så att lärarna får förutsättningar att se varje elev. Det duger inte att skriva debattartiklar om fel fokus i debatten - Kenneth Nilsson behöver istället lägga energi på att göra om sin prioritering i den kommunal ekonomin till förmån för Örebros elever! 


Expressen och Torkel Klingberg ang om hur viktigt det är att barn förstår att de måste anstränga sig