Vad är våra barn värda?

På dagens möte med Programnämnd Barn och utbildning togs beslut om renovering och tillbyggnad av förskolan Körsbärsgården som ligger på väster i Örebro. Det förslag som är presenterat är enligt min mening inte optimalt och jag ville, tillsammans med oppositionen, därför ha ett omtag för att få fram ett bättre förslag. Men så blev det inte.

Nu kommer Körsbärsgården att byggas ut för att även rymma barnen från förskolan Violen som kommunen inte får varar kvar i – totalt blir det 100 barn fördelat på fem avdelningar. Det blir i slutändan säkert helt OK (nytt och fräscht) men som sagt inte optimalt… Det är enklare att få ändamålsenliga lokaler om man bygger ett helt nytt hus.

Kan vi inte bättre än att tränga ihop 100 barn i ett hus? Är det verkligen bra med 20 barn per avdelning? Blir det en lärande miljö? Finns det, med 20 barn i en grupp, möjlighet för pedagogerna att se varje barns behov? Går det att uppfylla det pedagogiska uppdraget som förskolan idag har?

Mitt svar på ovanstående frågor är nej. När jag är ute och pratar med personalen i förskolan så är det mindre grupper de efterfrågar. Idag snittar Örebro på 17,1 barn/grupp och personalen vill ner på 15-16 barn/grupp. Jag vill ner på max 15 barn per grupp.

För mig är förskolan viktig. Förskolan förbereder barnen för skolan och det är extremt viktigt att barnen där får möjlighet att utveckla sitt språk och andra färdigheter.

Jag är medveten om att vi har en begränsning i ekonomin och att minska antalet barn per grupp kommer att kosta pengar. Men, jag anser att det är en prioritering som vi måste göra – barnen är vår framtid.

Idag kan vi läsa om ännu en satsning på betong i socialdemokraternas Örebro, 9 miljoner till utbyggnad av Skebäcksbron - För mig rimmar det illa när vi i samma andetag tränger ihop 100 barn i en förskola.