Idag, den nittonde augusti, är det bara en månad kvar till vi har svaret på om kumlaborna har valt förändring eller stagnation. Vill Kumla ta del av de möjligheter som finns till valfrihet i välfärden, ändrad riktning mot kvalité i skolan och en fokusering på kärnan i välfärden? Vågar kumlaborna slänga ut det gamla? Har vi i oppositionen kunnat bevisa att vi har kapaciteten?
Som politiker lever man i sin egen bubbla och det är svårt att mellan valen veta vad människor i den valkrets man representerar egentligen tycker. Vi kan bara försöka nå ut med vårt budskap, skapa opinion, synas och prata med så många människor som möjligt.
Jag tror att människor generellt inte intresserar sig så mycket för politik. Det är ju sunt men frustrerande för oss som har detta ”egna” intresse… Vi som anser oss inse att det mesta kan vara politik som tycker att folk borde inse att om de röstade si eller så, så skulle deras liv avsevärt förbättras…
Därför tror jag på mötet med väljarna. Jag tror att vi politiker måste söka oss till människor och inte förvänta oss att de ska komma till oss. Vi måste prata med folk, höra deras beskrivning och utgå från den beskrivningen när politiken utformas.
Det är också därför jag tror på alternativ och mångfald. Människor är olika och vi politiker kan omöjligen veta vad som är bäst och passar för alla. Min tro är att man därför måsta möjliggöra för exempelvis olika sorts boenden för äldre, olika sorts förskolor och alternativ i vården.
Vad vi som politiker ska sätta upp är mål för verksamheten, att en viss kvalité ska uppnås, att exempelvis kunskapsmålen ska uppfyllas i skolan osv. Detta ska gälla för allt som finansieras via skattemedel.
Andra bloggare: Joel Falk, Andreas Getzman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar