onsdag 24 augusti 2016

Hur liten kan en skola vara?

Hur liten kan en skola vara? Frågan är berättigad efter Skolinspektionens granskning av Kilsmo skola och de brister som de påtalar. Kritiken ställs rektorn tills svars för men självklart är det politiken som har det yttersta ansvaret.

Det är vi kommunpolitiker i egenskap av att vara huvudman som måste se till att varje elev i våra kommunala skolor får kunskap, är trygga och detta med hög kvalité. Detta var Skolinspektionen mycket tydliga med när för vi i Grundskolenämdens presidium träffade dem förra veckan.

Så vad göra? Är det ekonomiskt försvarbart att ha en skola för tre elever? Finns det inte en lägre gräns för hur få man kan vara? Jag anser nog det.

Jag träffade rektor Katrin Willander (rektor för skolorna i Kilsmo och Hampetorp) för en tid sedan och vi pratade om utmaningen med små skolor. Vi pratade mycket om hur viktigt arbetet med värdegrund och trygghet är, om att få ekonomin att gå ihop och att få lärare och vikarier som är beredda att åka ut på landet och jobba.

Kompetensen kan man säkert klara genom samarbete mellan skolor. Men det förutsätter en flexibel personalgrupp och en ledning som kan motivera sina medarbetare.

Men hur mår eleverna? Hittar de kamrater? Hur lätt är det att passa in? Här krävs det en lyhörd personal med stort fokus på trygghetsarbete och frågan är om resurser finns till det?

Små skolor på landsbygden har ofta ett stort engagemang från föräldrar men även detta är en utmaning. I små samhällen finns det ofta en social kontroll (alla vet allt om alla) som oftast ska ses som en möjlighet. Men i detta gäller det för skolan att klara av att agera professionellt och alltid sätta elevens bästa i främsta rummet.

Att ha en skola nära, speciell när man är liten är att föredra men för mig är det viktigare att vi har skolor som ger varje elev det hen har rätt till - kunskap och kvalité.


NA 20/8
NA 23/8

lördag 20 augusti 2016

Pride = att få vara den man är

Den här veckan firar vi Örebro Pride för femte året i rad och staden genomsyras av en härlig stämning. Butiker skyltar med regnbågsflaggan, på vissa håll går det att köpa regnbågsfärgade muffins och Rådhuset lyser upp i pridefärgerna.

Prideveckan är en manifestation för människan och kärleken, och för oss i Nya Moderaterna är det självklart att vara en del av detta. Vi värnar varje människas rätt att välja sin identitet och sina uttryck. Vi står upp för varje människas rätt att älska vem hon vill.

I glädjeyran är det dock viktigt att vi kommer ihåg att de utmaningar som debatteras under veckan – som diskriminering av hbtq-personer, adoptionsmöjligheter för samkönade par och frågor rörande insemination och surrogatmoderskap – inte är begränsade till enbart dessa dagar. Det är reella problem som måste uppmärksammas även när prideveckan är över.

Rätten att få vara och älska vem man vill är moderata värderingar som vi ska värna varje dag, året om. Att vi accepterar varandras olikheter är en förutsättning för ett öppet, tolerant och demokratiskt samhälle. Människor som känner sig trygga och bekväma med sin identitet kan växa och skapa sin framtid.

Därför måste hbtq-perspektivet genomsyra alla dagsaktuella politiska frågor. Som hbtq-person ska man få ett lika gott bemötande i skolan, på fotbollsklubben och inom hemvården som andra medborgare.

Kunskapen om diskriminering och hatbrott måste öka, liksom det förebyggande arbetet i de delar av samhället där hbtq-personer är särskilt utsatta. Vi vet att många unga hbtq-personer lider av psykisk ohälsa på grund av trakasserier och mobbing i skolan. Det är oacceptabelt.

Varje örebroare ska känna sig trygg oavsett val av identitet och uttryck – i alla skeden i livet, varje dag. Det är vad Pride handlar om för oss – varje människas rätt att vara och älska vem hon vill.

onsdag 17 augusti 2016

Skolstart

Den här veckan börjar ett nytt läsår och det är dags att åter fokusera på att varje barn, oavsett bakgrund, har rätt till en skola som ger dem förutsättning att nå sin fulla potential.

Skolorna i Örebro har sedan många år problem med måluppfyllelsen och misslyckas med att ge varje elev rätt förutsättningar att nå som lägst godkända betyg. När Örebro jämförs med övriga Sverige ligger vi risigt till i varje mätning. Anledningarna till det är många men enligt min mening är grundorsaken att skolan inte ansetts viktig. Politiker har inte satt skola och kunskap i första rummet vilket smittat av sig på föräldrar och elever. Med denna inställning kämpar skolan i motvind.

Det är allvarligt att de styrande partierna i Örebro anser det vara försvarbart att inte alla elever ska klara skolans kunskapsmål. I sitt målvärde för andelen elever som ska lämna grundskolan med som lägst godkända betyg i alla ämnen vill man ligga i nivå med större städer. Detta är, förutom otydligt, en målsättning som går tvärs emot skollagens skrivning om att skolan är skyldig att klara varje elev.

Vidare nöjer man sig men den långsiktiga målsättningen att år 2025 hamna på 25:e plats när Sveriges kommuner och landsting, SKL, ska ranka kommunernas skolor. Varför då? Är Örebros elever inte värda mer än så?

Dessutom väljer S/KD/C-styret i Örebro att varje år prioritera mindre pengar till driften av skolan. Mindre pengar per elev innebär större klasser och en kamp för att få resurserna att räcka till elever i behov av särskilda insatser.

Detta är för oss moderater fel. Skolan måste prioriteras högre i den kommunala budgeten och målet ska vara att varje elev ska klara skolans kunskapsmål. Att ha en annan målsättning är förkastligt då vi vet att en ofullständig skolgång är en säker biljett rakt in i utanförskap.

Nya Moderaterna har höga ambitioner med skolan. För oss är det viktigt att ha höga förväntningar på varje skola, varje rektor och varje lärare. Varje elev ska varje dag mötas av höga förväntningar, lärare som tror på dem och som ger dem förutsättningar att växa till sin fulla potential. Och det är politikens ansvar att se till att varje skola får rätt resurser att klara detta uppdrag.

tisdag 5 juli 2016

Örebroarna är värda en renhårig politisk debatt

Almedalsveckan har startat och de politiska rapporterna från Visby är många. På den nationella arenan är S och M de stora motståndarna, samma gäller i Örebro.
Jag gillar konfliktytor som gör skillnaden mellan partier tydliga för väljarna och jag anser att dessa konflikter ska grunda sig på sanning och raka puckar. Så är det inte just nu i Örebro.

Socialdemokraterna attackerar oss moderater för den besparing vi har lagt i vår budget. Detta är väntat och självklart att de gör. Dock far de med osanning när de påstår att vi vill spara 400 miljoner per år. (Vi har sagt 360 miljoner på tre år.) Detta är anmärkningsvärt och speciellt när Kommunstyrelsens ordförande leder detta angrepp. Det tyder på viss desperation som inte är värdigt en man med detta uppdrag.

Örebro är en stad i stark tillväxt. Bostadsbyggandet pågår i full fart, näringslivet mår bra och människor flyttar in. Men vi har våra utmaningar. Skolan och omsorgen klarar inte sitt uppdrag och som i så många andra städer matchas inte jobben som finns mot de människor som befinner sig i utanförskap. Örebros demografiska utmaning är stor - under kommande år ska allt färre försörja allt fler. Dessutom skenar kommunens kostnadsutveckling.

Det är just kommunens kostnadsutveckling som vi moderater ser allvarligt på. Här har Socialdemokraterna inga svar. I den budget som styr Örebro 2016 höjdes skatten samtidigt som skolan och omsorgen har fått mindre pengar att röra sig med. Och det finns inga förslag på hur kommunen ska få ordning på sin kostnadsutveckling.

Det finns mycket behjärtansvärt man kan göra för de skattepengar som örebroarna betalar in men jag är övertygad om att det förväntas av oss politiker att vi ska koncentrera resurserna på vård, skola och omsorg. Vi behöver i grunden reda i allt det som Örebro kommun gör. Titta på vilka verksamheter som andra kan sköta, hur effektiv den gigantiska kommunala organisationen är och vilka bolag som ska finnas.

Socialdemokraterna skriver i NA den 3/7 att de alltid kommer att prioritera välfärden före skattesänkningar. Problemet är att S väljer att låta örebroarna, genom skattehöjningar, betala för att de själva inte klarar av att hantera den kommunala ekonomins utmaningar. Jag befarar att den socialdemokratiska oviljan att hantera den skenande kostnadsutvecklingen kommer innebära ytterligare höjningar av kommunalskatten i Örebro.

S i NA den 15/6

M i NA den 18/6

tisdag 24 maj 2016

Hela Örebro ska vara tryggt

Den senaste tidens situation i Oxhagen oroar och det krävs att vi politiker ser till att kommunen agerar, tillsammans med polis och andra myndigheter, för att skapa lugn o trygghet i området.

Därför är det bra att S-styret nu satsar resurser på mer närvaro i Oxhagen – Detta har vi moderater länge ansett vara nödvändigt men tyvärr har Socialdemokraterna då inte lyssnat.

Under flera år har vi prioriterat resurser till att förstärka trygghetsarbetet. I vår senaste budget föreslog vi att kommunen ska anställa ytterligare fem fältassistenter och fem socialsekreterare med syfte att motarbeta utanförskap, kriminalitet och radikalisering i vissa av Örebros stadsdelar. Fältgruppen behövs för att fånga upp unga som är på väg in i kriminalitet och föra en dialog med ungdomar i ett tidigt skede.

Det som händer i Oxhagen, och andra områden i landet, handlar många gånger om angrepp på personal och utrustning som ska hjälpa till att hålla ordning samt hantera olyckor och bränder. Så kan vi inte ha det!

Viktigt är därför att det vi gör lokalt stöttas upp av klok politik från regeringen. Tyvärr ser vi inga förslag eller åtgärder från Löfven m.fl. utan förslag på skarpa åtgärder kommer från C och M.
Exempelvis har Nya Moderaterna föreslagit skärpta straff för våld mot tjänstemän och skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner. Det är skarpa förslag med direkt påverkan på blåljuspersonalens arbetssituation i Örebros utsatta områden.

För att stötta Örebros trygghetsarbete behövs fler poliser och en handlingskraftig regering!

NA, Radio Örebro, Örebrokuriren

torsdag 21 april 2016

Inför ett aktivt skolval i Örebro

I Örebro diskuterar vi skolpolitiker just nu om hur vi ska hänvisa eleverna i Vivalla-Lundby när högstadiet flyttar från Vivallaskolan. Det troliga är att de två bostadsområdena (Vivalla och Lundby) delas upp i fyra delar och sedan hänvisas eleverna till de fyra skolorna, Gumaelius, Nikolai, Engelbrekt och Lillån. Jag tycker detta är bra och nödvändigt för att höja kunskapsresultaten i Örebro.

För även om massor av bra saker händer i Vivallaskolan så räcker det inte. Skolan misslyckas med alldeles för många elever (förra våren klarade endast 32,1% av niorna godkänt i alla ämnen mot snittet 75,6% för alla skolor i Örebro) och eleverna i Vivallaskolan möter för få skolkamrater med en ”hel-svensk” bakgrund. Barnen i Vivalla-Lundby är värda mer.

För mig är det viktigt att varje elev, oavsett bakgrund, möts av höga förväntningar och en tro om att just hen ska lyckas att nå skolans kunskapsmål. Jag tror att den inställningen hos skolan, rektor och läraren är en av förutsättningarna för att lyckas. En annan viktig förutsättning är att barn under sin skolgång möter alla typer av barn/människor som finns i Sverige. Att gå i en segregerad skola, oavsett om det är i Adolfsberg eller Vivalla är olyckligt och något vi måste försöka jobba bort.

Ett annat steg för att möjliggöra blandade klasser är att i Örebro införa att elever måste välja vilken skola de ska gå på. Vi ser idag att elever som gör aktiva val är mycket mer positiva till sin skola. Och, jag är övertygad om att ett obligatoriskt skolval skulle ge Örebros skolor en extra sporre att bli ännu bättre.

Jag gillar också Nya Moderaternas förslag om att införa ett enhetligt kösystem för varje kommun där alla skolor, både kommunala och friskolor, ingår. Samt att möjligheten att ställa sig i kö ska begränsas till det år som barnet ska börja skolan. Skulle detta bli verklighet skulle vi verkligen ruska om till det bättre i Örebros skolor!

tisdag 12 april 2016

Nej till förslaget på regionindelning!

Just nu lägger en hel del politiker och tjänstemän runt om i landet ner mycket tid på att hantera det förslag till ny regionindelning som presenterades för några veckor sedan.

Jag gillar varken stora regioner eller det förslag som presenteras. Jag anser att vi bör lägga energi på hur sjukvården ska klara sitt uppdrag istället för att diskutera omstrukturering av våra län/regioner.

Men, nu ligger förslaget på bordet och risken finns att beslut fattas vilket gör att vi måste engagera oss i frågan! Speciellt som jag inser att förslaget innebär färre jobb och sämre välfärd för oss örebroare!

För Örebro kommer förslaget, om det går igenom, att få stora negativa konsekvenser. Vi riskerar jobb på USÖ då sannolikheten att högspecialiserad vård försvinner från vårt sjukhus är stor.

Detta beror på att USÖ för denna typ av sjukvård är beroende av kunder från andra län/regioner och dessa kunder kommer med största sannolikhet försvinna från USÖ. Konsekvensen att detta blir att vi örebroare (och länsbor) får åka till andra sjukhus för att få denna typ av vård och att ca 1000 arbeten på USÖ går förlorade.

En annan konsekvens är att Universitetets läkarutbildning riskeras att få läggas ner då ett läkarprogram förutsätter att det finns högspecialiserad sjukvård. Vad detta innebär för Örebro Universitet, staden och USÖ är en fråga som många örebroare bör ställa till ansvariga politiker.

Dessutom innebär rimligtvis förslaget att en massa statliga jobb på länsstyrelsen försvinner och att vi efter år 2019, då detta ska vara genomfört, inte kommer ha någon Landshövding som bor på Örebro slott…

Tveksamt är också om satsningen på bättre kommunikationer till Oslo blir av om nu Värmland hamnar i en annan region...

Förslaget som S/MP-regeringen vill driva igenom och införa redan 2019 är riktigt dåligt Örebro! Huruvida S i Örebro håller med mig i detta kommer vi få reda på inom kort då jag har ställt frågor om detta till Kenneth Nilsson (S) i Kommunfullmäktige.

NA och Radio Örebro om att Nya Moderaterna säger nej till förslaget om Storregioner