tisdag 27 september 2016

Lyssna på verksamheten

Att lyssna och förstå situationen ute på våra skolor anser jag ingår i mitt uppdrag som skolpolitiker. Därför försöker jag vara ute och besöka skolor för att träffa rektorer, lärare, annan personal och elever i Örebros skolor.

Ofta behöver man bara ställa frågan ”hur har ni det?” till en grupp lärare så är diskussionen igång. Det är givande att prata om lärande och de utmaningarna som dagens skola har. Hur det kanske inte alltid är mer resurser som behövs utan rätt resurser, rätt stöttning från ledning och rätt prioritering från politiken.

Därför är det för mig så märkligt när ledande skolpolitiker uttalar sig i media om situationen på en skola utan att ha pratat med varken rektor eller lärare. Ett dagsaktuellt exempel är när Jessica Ekerbring (S) i dagens NA uttalar sig om Västra Engelbrektskolan.

Jag anser att man som främsta politiska företrädare bör ta larm om problem på en skola på största allvar.

För att få mer information kontaktade jag skolan och kan konstatera att läget är allvarligt på Västra Engelbrektskolan. Men, jag kan också konstatera att rektorn och lärare gör ett bra jobb för att få bukt med problemen.

Skolan anser att skriverierna är olyckliga och de inser situationens allvar. Men skolan jobbar för fullt med tryggheten och att skapa en miljö med kunskap och studiero på varje lektion. Arbetet som görs i dag är långsiktigt och efter vad jag kan bedöma är de på rätt spår. I våras gick exempelvis niorna ut med bra betyg.

Jag tror, likt rektorn, att resurser behövs för att anställa fler kloka vuxna i skolan som ger lärarna möjlighet att vara lärare.

Örebros skolor behöver ekonomiska förutsättningar för att kunna bedriva ett långsiktigt arbete exempelvis vad gäller bemanning på skolorna. Detta är extra viktigt med dagens lärarbrist. Har man ingen framförhållning kan man stå utan rätt sorts lärare.

Rektor Mats Olsson i NA

Förälder i NA

torsdag 22 september 2016

Finns pengarna?

Idag meddelade de styrande partierna i Örebro att de satsar 28 miljoner på skolan nästa år. Detta låter bra och visst välkomnar de flesta av oss mer pengar till skolan. Vi Moderater har i flera år hävdat att mer pengar måste prioriteras till skolan men gång på gång fått nej från Örebros styrande partier.

Vad man dock inte säger i sitt pressmeddelande är att pengarna inte finns. Först i slutet av november vet vi om förslaget om välfärdssatsningen från Regeringen klubbats igenom av Sveriges riksdag. Innan dess finns inte de 28 miljonerna som S-styret i Örebro påstår sig satsa!

Så frågan är vad som händer om välfärdspengarna inte dyker upp i Örebro. Klarar då S-styret av att prioritera barn före betong?

Om nu pengarna kommer till Örebro ska de användas till att höja Örebros resultat i den rankning som Sveriges kommuner och landsting (SKL). Även detta kan tyckas vara bra då det ju innebär att skolresultaten ska höjas.

Men jag anser att målet för skolorna i Örebro bör vara att klara varje elev. Varje elev ska minst klara godkända betyg - detta är en tydligare målsättning än att komma på en viss plats i en rankning. Speciellt som man nu nöjer sig med att komma på plats 25! Är inte Örebros elever värda att ha politiker som anser att de ska komma högst upp?

Mer personal i skolan är bra men fokus måste vara på att Örebros elever ska mötas av kompetenta lärare på varje lektion.


NA

Pressmeddelande

tisdag 20 september 2016

Sverige flyttar in

Som politiker är det viktigt att följa med i samhällsutvecklingen, se problem och komma med förslag som svarar på de frågor och problem som människor har. Detta kan innebära att man får omvärdera tidigare ställningstaganden och erkänna att verkligheten ser annorlunda ut idag än tidigare.

Igår presenterade vi Örebromoderater ett förslag som omvärderar de tankar som kommunen idag har gällande integration. Grunden är att vi anser att vi misslyckas med att integrera flyktingarna som kommer, exempelvis till Vivalla, i det svenska samhället. Detta visar sig i att människor har svårt att få arbete och tvingas leva allt för länge i utanförskap, att skolan misslyckas att ge barnen fullgoda kunskaper och att våra utanförskapsområden har brister vad gäller trygghet.

När man har misslyckas måste man tänka om – Vi menar att Sverige måste ta mer plats i Vivalla. Sverige måste presentera sig, tala om vad som erbjuds i detta land och vad som förväntas av oss alla som lever här. Vi vill ge människor i Vivalla en chans att lära känna Sverige och sin nya hemstad Örebro.

Vi vill ge människor som kommer till oss nyckeln till Örebro!

Vi vill skapa en mötesplats dit man går som nyanländ, får hjälp och svar på sina frågor. Vi kallar det för Svenskt Kulturcentrum. Här möter man det svenska samhället i form av myndigheter, företag och volontärverksamhet. Man ska i centret möta svensk kultur och få möjlighet att förstå hur Sverige och vi svenskar fungerar.

Jag är övertygad om att många örebroare har insett att vi måste vara fler som hjälper till i integrationen. Det kan vara den pensionerade läraren som vill hjälpa barnen med matte eller friluftsintresserade ungdomar som är beredda att visa vandringsleder i Kilsbergen. Meningen är att Svenskt Kulturcentrum ska samla dessa krafter.

Allt som görs i Svenskt Kulturcentrum ska ha fokus på integration och att få människor i arbete. Det är när man får ett arbete, kan försörja sig och vara med och bidra som integrationen har möjlighet att lyckas.

NA

NA ledare 22/9

fredag 16 september 2016

Regeringen bör prioritera kunskap i skolan

I tisdags började Riksdagen sitt verksamhetsår igen. Som kommunpolitiker kan jag många gånger avundas ledamöternas mandat att förändra sakers ordning i grunden, stifta lagar och påverka utvecklingen i hela Sverige. Men, kommunpolitikens närhet till väljarna och möjlighet att snabbt se resultat i besluten, gör att jag hellre jobbar politiskt här hemma i Örebro.

Jag tycker dock att regering och riksdag behöver skärpa till sig på skolområdet.
Främst önskar jag en översyn av lärarutbildningen. Fler måste välja att bli lärare, inträdeskraven måste höjas och kvalitén på utbildningen måste höjas bl.a. genom fler undervisningstimmar och bra praktik. Det är viktigt att nya lärare har en gedigen ämneskompetens.

Sedan vill jag att man fokuserar på stärka kunskaperna i skolan. Ett sätt är att ge svenska elever mer undervisningstid. Svensk skola har nästan ett år mindre undervisningstid jämfört med andra länder. Kopplar man detta faktum till resultaten vi har i jämförande studier i skolresultat mellan länder så är det ju enkelt. Ge svenska elever mer tid i skolan!

Kunskaper i matematik är särskilt viktiga och där är våra elever värda mer tid tillsammans med sina lärare. Jag hoppas att regeringen lyssnar på Moderaterna i Riksdagen och, istället för att vänta till år 2019, tidigarelägger förslaget om mer undervisningstid i matte för eleverna på högstadiet.

Regeringen säger sig prioritera skolan och då bör de kunskapshöjande insatserna vara det viktigaste.

tisdag 13 september 2016

Skolarbete kräver ansträngning

Jag har alltid och kommer fortsättningsvist hävda att skolan ska klara varje elev. Och detta oavsett elevens bakgrund och förutsättningar. Men, vi måste samtidigt prata om och klargöra för elever och deras föräldrar att det från deras sida krävs ansträngning.

Att gå i skolan ska vara kul och givande men man ska inte tro att kunskap kommer till eleven utan att eleven anstränger sig. Det är tufft och ska många gånger också vara tuff.

Eleven behöver, för att klara av att ta till sig kunskap och färdigheter, stöd. Stödet ska främst komma från skolan i form av lärare med förmåga att väcka nyfikenhet och förmedla kunskap. Skolan ska också göra extra anpassningar och ge särskilt stöd när eleven behöver det.

Men få barn klarar skolan utan föräldrarnas engagemang. Vi får kontinuerligt rapporter om att elever vars föräldrar har en högre utbildning klarar svensk skolan bättre. Jag tror dock att det egentligen inte hänger på föräldrars utbildningsnivå. Jag tror att det är engagemanget som gör skillnad.

Varje förälder kan engagera sig, prata väl om skolan och påtala vikten av att lära sig saker. Varje förälder bör också förmedla till sina barn att skolarbete kräver ansträngning.

onsdag 24 augusti 2016

Hur liten kan en skola vara?

Hur liten kan en skola vara? Frågan är berättigad efter Skolinspektionens granskning av Kilsmo skola och de brister som de påtalar. Kritiken ställs rektorn tills svars för men självklart är det politiken som har det yttersta ansvaret.

Det är vi kommunpolitiker i egenskap av att vara huvudman som måste se till att varje elev i våra kommunala skolor får kunskap, är trygga och detta med hög kvalité. Detta var Skolinspektionen mycket tydliga med när för vi i Grundskolenämdens presidium träffade dem förra veckan.

Så vad göra? Är det ekonomiskt försvarbart att ha en skola för tre elever? Finns det inte en lägre gräns för hur få man kan vara? Jag anser nog det.

Jag träffade rektor Katrin Willander (rektor för skolorna i Kilsmo och Hampetorp) för en tid sedan och vi pratade om utmaningen med små skolor. Vi pratade mycket om hur viktigt arbetet med värdegrund och trygghet är, om att få ekonomin att gå ihop och att få lärare och vikarier som är beredda att åka ut på landet och jobba.

Kompetensen kan man säkert klara genom samarbete mellan skolor. Men det förutsätter en flexibel personalgrupp och en ledning som kan motivera sina medarbetare.

Men hur mår eleverna? Hittar de kamrater? Hur lätt är det att passa in? Här krävs det en lyhörd personal med stort fokus på trygghetsarbete och frågan är om resurser finns till det?

Små skolor på landsbygden har ofta ett stort engagemang från föräldrar men även detta är en utmaning. I små samhällen finns det ofta en social kontroll (alla vet allt om alla) som oftast ska ses som en möjlighet. Men i detta gäller det för skolan att klara av att agera professionellt och alltid sätta elevens bästa i främsta rummet.

Att ha en skola nära, speciell när man är liten är att föredra men för mig är det viktigare att vi har skolor som ger varje elev det hen har rätt till - kunskap och kvalité.


NA 20/8
NA 23/8

lördag 20 augusti 2016

Pride = att få vara den man är

Den här veckan firar vi Örebro Pride för femte året i rad och staden genomsyras av en härlig stämning. Butiker skyltar med regnbågsflaggan, på vissa håll går det att köpa regnbågsfärgade muffins och Rådhuset lyser upp i pridefärgerna.

Prideveckan är en manifestation för människan och kärleken, och för oss i Nya Moderaterna är det självklart att vara en del av detta. Vi värnar varje människas rätt att välja sin identitet och sina uttryck. Vi står upp för varje människas rätt att älska vem hon vill.

I glädjeyran är det dock viktigt att vi kommer ihåg att de utmaningar som debatteras under veckan – som diskriminering av hbtq-personer, adoptionsmöjligheter för samkönade par och frågor rörande insemination och surrogatmoderskap – inte är begränsade till enbart dessa dagar. Det är reella problem som måste uppmärksammas även när prideveckan är över.

Rätten att få vara och älska vem man vill är moderata värderingar som vi ska värna varje dag, året om. Att vi accepterar varandras olikheter är en förutsättning för ett öppet, tolerant och demokratiskt samhälle. Människor som känner sig trygga och bekväma med sin identitet kan växa och skapa sin framtid.

Därför måste hbtq-perspektivet genomsyra alla dagsaktuella politiska frågor. Som hbtq-person ska man få ett lika gott bemötande i skolan, på fotbollsklubben och inom hemvården som andra medborgare.

Kunskapen om diskriminering och hatbrott måste öka, liksom det förebyggande arbetet i de delar av samhället där hbtq-personer är särskilt utsatta. Vi vet att många unga hbtq-personer lider av psykisk ohälsa på grund av trakasserier och mobbing i skolan. Det är oacceptabelt.

Varje örebroare ska känna sig trygg oavsett val av identitet och uttryck – i alla skeden i livet, varje dag. Det är vad Pride handlar om för oss – varje människas rätt att vara och älska vem hon vill.