måndag 27 mars 2017

Skolan ska fokusera på sitt kunskapsuppdrag

I sin debattartikel i Nerikes Allehanda den 12/3 påstår Jessica Ekerbring att vi Moderater har röstat emot Kompassens verksamhet vars uppdrag är att ge hjälp och stöd till elever som har problem med hög och lång frånvaro. Inget kan vara mer fel och det är anmärkningsvärt att ett Kommunalråd på detta sätt far med osanning!
Det framgångsrika arbetet som Kompassen bedriver har pågått i flera år, är väl förankrat och stöds fullt ut av oss Moderater. Kompassens verksamhet utvärderas kontinuerligt och att prioritera kommunala skolpengar för att beforska den anser vi vara onödigt.

Nya Moderaterna säger även ja till kollegialt lärande då det är ett väl fungerande och centralt arbetssätt i den kompetensutveckling som pågår ute på skolorna i Örebro.

Det vi gör i skolan ska grunda sig på forskning och beprövad erfarenhet – I detta är jag och Jessica Ekerbring (S) överens. Däremot är vi inte överens om att stora summor kommunala pengar ska gå till forskning istället för att fördelas ut till våra skolor.

Örebro har en stor utmaning i att få alla elever genom skolan med goda kunskaper. Knäckfrågan är att se till att skickliga lärare får mer tid tillsammans med eleverna. Jag är övertygad om att rektorer, arbetslag och lärare vet vad som behöver göras och bara väntar på att vi politiker ska ge dem förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Det handlar konkret om att höja skolpengen och därmed prioritera mer pengar ut till den enskilda skolan.

Vi moderater tror på en enkel och tydlig målstyrning från politiken och att ge varje skola frihet att göra på bästa sätt efter de förutsättningar som råder på den enskilda skolan. I detta ska varje skola självklart få ekonomiska förutsättningar och stöd från centrala funktioner som Centralt skolstöd.

Det är olyckligt att Socialdemokraterna i Örebro i sin retorik så ofta kommer med falska påståenden om de förslag och den politik som deras politiska motståndare bedriver. Det svärtar ner alla politiker.

För oss Moderater är det primära uppdraget för Örebros skolor att ge varje elev förutsättning att minst klara godkända betyg. Tyvärr styrs Örebro av politiker som år efter år misslyckas med att ge våra skolor tillräckligt mer resurser för att klarar det uppdraget.


tisdag 14 mars 2017

Om att prioitera skattemedel

Ett av de största uppdragen vi politiker har är att på bästa sätt förvalta skattebetalarnas pengar. I Örebro har vi under 2017 hela 7,7 miljarder att hantera – Det är ofantligt mycket pengar!

Men, Örebro är en stor kommun och det kommunala ansvaret är stort. Vi ska exempelvis förse barn med förskola och skola, äldre ska få en trygg och bra omsorg när de behöver det och människor i behov av stöd ska få det på bästa sätt. Vi har också ett ansvar för att staden ska se snygg ut, att vi kan ta oss fram på våra gator, att det finns kultur och möjlighet till fritidsaktiviteter samt att vi alla känner oss trygga. Och, jag tror att de flesta håller med mig om att det som kommunen gör dessutom ska göras kostnadseffektivt och med kvalité.

För att få ihop allt detta gäller det för oss politiker att prioritera rätt. För mig är det viktigt att så mycket pengar som möjligt avsätts för att klara vården, skolan och omsorgen.

Frågan är ju också vad Örebroarna tycker att vi ska prioritera nu och för framtiden. Exempelvis finns det ju en massa bra saker som örebroarna säkert tycker att vi ska lägga pengar på men som får konsekvenser för framtiden. Här måste vi politiker försöka förklara hur vi tänker och varför.

T
a diskussionen om förnyelsebar energi där vi alla vi överens om att kommunen ska använda förnyelsebar energi. Men vi Moderater anser tvärt emot S/KD/C-styret andra ska ta ansvar för att producera och äga exempelvis vindkraft. Visst kan man tycka att kommunen ska ta sin del i ansvaret för att det ska produceras vindkraft men när bolaget sedan går med stora underskott så är det faktiskt örebroarnas skattepengar som går förlorade. Förluster innebär också att kommande generationer belastas. Jag anser att det är att prioritera Örebroarnas pengar fel!

På dagens möte med Kommunstyrelsen togs beslut om att 50 miljoner av örebroarnas pengar ska satsas på ett Naturum i Rynneviken/Oset. Vi Moderater säger nej till den prioriteringen då vi anser att pengarna bättre behövs inom skolan.

Pressmeddelande

torsdag 2 mars 2017

Mer pengar till skolan

Örebro har en stor utmaning i att få alla elever genom skolan med goda kunskaper. Jag tror att knäckfrågan är att se till att skickliga lärare får mer tid tillsammans med eleverna. Därför prioriterar vi moderater skolan i vår politik och vår budget.

Jag är övertygad om att rektorer, arbetslag och lärare vet vad som behöver göras och bara väntar på att vi politiker ska ge dem förutsättningar att klara sitt uppdrag. Jag tror på en enkel och tydlig målstyrning från politiken som ger varje skola frihet att göra på bästa sätt efter de förutsättningar som råder på den enskilda skolan.

Men Örebros styrande partier, S/KD/C, vill annorlunda. De sparar på skolan, styr med mängder av otydliga mål och prioriterar just nu mycket pengar på forskning som ska tala om för skolorna hur de ska göra.

Visst kan det vara bra att bedriva forskning och få belägg för saker och ting men är det detta som kommunala skolpengar ska gå till? Jag anser inte det. Speciellt som Örebros skolor kämpar för att få ihop ekonomin, tvingas ha alldeles för stora klasser och inte har ekonomi för att ha kringpersonal som underlättar för lärare att vara lärare.

I Örebro har de styrande partierna en förkärlek för att sätta Örebro på kartan i nationella tävlingar, rankningar och mätningar. I skolans fall vill de hamna på plats 25 i Sverige beträffande skolresultat år 2025. För mig är den målbilden helt fel.

Min ambition är att varje elev ska klara kunskapskraven i skolan och få minst godkända betyg. Detta är vad Örebros unga och deras föräldrar ska kunna förvänta sig!
 

Jag skriver om detta på NA-debatt den 5/3

måndag 20 februari 2017

Sportlov

Idag är det första dagen på sportlovet för elever i bl.a. Örebro. Och även om vädret inte inbjuder till vintersport så är säkert avbrottet i terminen för de allra flesta elever (och skolpersonal) välkommet.

Sportlovet har en intressant och praktisk historia men numera är det ju mest en vecka fylld av aktiviteter för barn och unga som vi tänker på.  Jag hoppas att många passar på att ta del av allt som erbjuds och kanske t.o.m hittar en sport som kan locka även efter denna vecka. 

I dagens NA skriver Anders Erkman en krönika om att det var hans mamma som fick honom förstå hur härligt det är att röra på sig. Och det är just kombinationen av friluftsliv/naturupplevelse och rörelse, vilket Erkman beskriver i sin krönika, som har störst effekt på hur benäga människor är att fortsätta att röra på sig som vuxna. 

I de bästa av världar får varje barn uppleva just detta tillsammans med sina föräldrar. Men om det inte finns en förälder som har intresset och/eller möjlighet att ge detta till sina barn så anser jag att skolan måste kompensera. 

Skolan kan vara förebilden som, genom bra lektioner i idrott och hälsa och friluftsdagar, lär barn hur viktigt det är att röra på sig och ta hand om sin kropp. Men ämnet måste få fler timmar till sitt förfogande för att lyckas fullt ut. Jag anser att vi ska ha en timmes organiserad fysisk aktivitet för varje elev varje dag i skolan. 

Effekten för att elever mår och höjer sina skolpresentationer med en timmes fysisk aktivitet är bevisat i Bunkefloprojeket. Detta vill jag införa för eleverna i Örebro.

Detta är viktigt. För även om vi idag kunnat höra den glädjande nyheten att fetman går ner bland åttaåringar så är allt för många barn och unga alldeles för stillasittande och riskerar att bli feta och så småningom sjuka av sin livsstil. 

Jag anser att kunskapen om hur vi ska behandla våra kroppar för att må bra på ett betydligt bättre sätt ska förmedlas i skolan. Det tjänar både individen och samhället på! 


Se reportage från Norrstrandsskolan i Karlstad - Detta anser jag att Örebros elever också ska få!

tisdag 7 februari 2017

Rätt person på rätt plats

Varje elev har rätt till en bra skolgång med lärare som motiverar och har höga förväntningar på att eleven ska lyckas. För mig är detta självklart och jag anser att det många gånger handlar mer om inställning än resurser. Samtidigt är det lätt att som politiker ställa krav när frågan bör vara om rätt förutsättningar ges för att lärare ska kunna göra ett bra jobb.

Finns ledarskapet på skolan? Är arbetsklimatet gott? Är storleken på elevgrupperna rätt? Får lärare kompetensutveckling? Kan lärare påverka arbetssättet på skolan? Har lärare tid för att förbereda sina lektioner? Finns det resurser för att hantera elever i behov av extra stöd? Har lärare tid och förmåga att sporra och motivera elever som ligger långt framme i sitt skolarbete? Finns förutsättningarna i varje klassrum för att göra ett bra jobb? Känner lärare att kommunala politiker litar på professionen?

Jag tror att allt detta har betydelse. Varje skola måste ges rätt förutsättningar för att kunna styras professionellt och med framtidstro.


För skolor i tunga socioekonomiska områden är det extra viktigt att ha rätt folk på plats. Bra ledning och skickliga pedagoger är ett måste.

Jag tycker därför att förslagen från Moderaternas reformgrupp som presenterades igår är intressanta. De säger exempelvis att vi måste stärka professionen genom att ge lärare mer tid för att förbereda sina lektioner, ge statliga medel för att rekrytera toppkompetens till skolor i socialt utsatta områden samt stärka rektorernas ansvar för att klara resultaten varje skolår.

Vi måste ifrågasätta om vi gör rätt när skolor inte klarar att ge elever fullgoda kunskaper. År efter år kan vi inte låta skolor misslyckas!

söndag 29 januari 2017

Varje elev ska klara skolan

Att varje elev ska klara minst godkända betyg är ett mål som vi Örebromoderater har för skolorna i Örebro. För mig är detta grunden till allt vi ska göra i skolan och något jag anser att vi politiker behöver vara tydliga med och prata ännu mer om. Jag tror på höga förväntningar och tydlig styrning. 

Jag vill ge varje skola, rektor och lärare ett tydligt kunskapsuppdrag och även ekonomisk förutsättning för detta. 

Men gör man inte det kan man ju fråga sig. Jo, delvist då skollagen har detta mål vilket varje lärare och rektor vet. Men tydligheten från Örebros styrande politiker är obefintlig. (Dessutom fördelar de mindre pengar till skolan varje år trots den stora utmaning vi har.)

I budgeten skriver S/KD/C att målet för andelen elever i 9:an med minst slutbetyget E i alla ämnen ska öka från 79%. Inget konkret värde sätts alltså och ambitionsnivån är låg!
Är inte Örebros elever värda mer än så? Vilka elever är det som de styrande partierna har valt ut som inte ska klara skolan?

I år går det 1180 elever i nian i Örebros kommunala skolor och efter första terminen hade endast 75% av dem minst betyget E (=godkänt) i de tre ämnena matte, svenska och engelska. Friskolorna klarar 91% i samma ämnes- och elevgrupp och summan för alla nior (1625 stycken) i Örebro är 79%. 

Det är alltså 336 elever som Örebros skolor inte klarar. Om vi har 30 elever per klass är det så mycket som 11 klasser... Vem kan vara nöjd med detta? 

Även om utgångsläget är en utmaning för att nå 100% så finns det ett starkt signalvärde i att ha målet att varje elev ska klara skolans kunskapsmål. Det man pratar om och mäter emot har större sannolikhet att hända!






torsdag 19 januari 2017

Flytt av högstadiet från Vivalla

I tisdags skrev Khalid Mohammedpå NA debatt om beslutet att stänga Vivallaskolans högstadium. Han är orolig för kulturkrockar när eleverna från Vivalla ska möta sina nya klasskamrater och efterfrågar aktiviteter från oss politiker.

Khalid har många kloka synpunkter och jag håller med om det jag läser mellan raderna - Att vi med en genuin svensk bakgrund behöver ta ett större ansvar i integrationen.
Att flytta elever från en del av stan till en annan blir ingen mer integrerad av om inte möten mellan olika människor sker på ett positivt sätt. I detta har de mottagande skolorna ett stort ansvar och det är politikens uppgift att se till att de har rätt förutsättningar för att ta det ansvaret.

Vi är många som måste vakna upp och engagera oss i att lära känna våra nya örebroare. Men jag tror faktiskt att det snarare är vi medelålders och äldre som har den största hemläxan att göra. Inte dagens unga. Jag märker att barn och unga är betydligt mer öppna i att möta andra kulturer och människor i sin vardag än vad exempelvis min generation av 60-talister är.


Jag anser samtidigt att vi behöver göra mer för att motverka segregationen i Örebro och att skolan är en självklar plats för olika människor att mötas. Fler skolor behöver få en bättre blandning av elever och det duger inte att Vivallaskolans elever möter så få människor med en helsvensk bakgrund.

Därför är beslutet att stänga Vivallaskolans högstadium rätt. Vi ska dessutom komma ihåg att redan idag väljer en stor andel av de elever som bor i Vivalla och Lundby en annan skola än Vivalla och att vi pratar om ca 30 elever per skola och år som ska ”bussas”.

Om Khalid har rätt i sitt påstående att eleverna från Vivalla känner en oro inför flytten till Lillån, Gumaelius, Nikolai och Engelbrekt så ska deras oro tas på största allvar. 

För mig är det självklart att eleverna ska förberedas inför flytten så att alla känner sig välkomna och hemma i sin nya skolmiljö. Jag förutsätter att skolorna redan har startat det arbetet.