måndag 20 februari 2017

Sportlov

Idag är det första dagen på sportlovet för elever i bl.a. Örebro. Och även om vädret inte inbjuder till vintersport så är säkert avbrottet i terminen för de allra flesta elever (och skolpersonal) välkommet.

Sportlovet har en intressant och praktisk historia men numera är det ju mest en vecka fylld av aktiviteter för barn och unga som vi tänker på.  Jag hoppas att många passar på att ta del av allt som erbjuds och kanske t.o.m hittar en sport som kan locka även efter denna vecka. 

I dagens NA skriver Anders Erkman en krönika om att det var hans mamma som fick honom förstå hur härligt det är att röra på sig. Och det är just kombinationen av friluftsliv/naturupplevelse och rörelse, vilket Erkman beskriver i sin krönika, som har störst effekt på hur benäga människor är att fortsätta att röra på sig som vuxna. 

I de bästa av världar får varje barn uppleva just detta tillsammans med sina föräldrar. Men om det inte finns en förälder som har intresset och/eller möjlighet att ge detta till sina barn så anser jag att skolan måste kompensera. 

Skolan kan vara förebilden som, genom bra lektioner i idrott och hälsa och friluftsdagar, lär barn hur viktigt det är att röra på sig och ta hand om sin kropp. Men ämnet måste få fler timmar till sitt förfogande för att lyckas fullt ut. Jag anser att vi ska ha en timmes organiserad fysisk aktivitet för varje elev varje dag i skolan. 

Effekten för att elever mår och höjer sina skolpresentationer med en timmes fysisk aktivitet är bevisat i Bunkefloprojeket. Detta vill jag införa för eleverna i Örebro.

Detta är viktigt. För även om vi idag kunnat höra den glädjande nyheten att fetman går ner bland åttaåringar så är allt för många barn och unga alldeles för stillasittande och riskerar att bli feta och så småningom sjuka av sin livsstil. 

Jag anser att kunskapen om hur vi ska behandla våra kroppar för att må bra på ett betydligt bättre sätt ska förmedlas i skolan. Det tjänar både individen och samhället på! 


Se reportage från Norrstrandsskolan i Karlstad - Detta anser jag att Örebros elever också ska få!

tisdag 7 februari 2017

Rätt person på rätt plats

Varje elev har rätt till en bra skolgång med lärare som motiverar och har höga förväntningar på att eleven ska lyckas. För mig är detta självklart och jag anser att det många gånger handlar mer om inställning än resurser. Samtidigt är det lätt att som politiker ställa krav när frågan bör vara om rätt förutsättningar ges för att lärare ska kunna göra ett bra jobb.

Finns ledarskapet på skolan? Är arbetsklimatet gott? Är storleken på elevgrupperna rätt? Får lärare kompetensutveckling? Kan lärare påverka arbetssättet på skolan? Har lärare tid för att förbereda sina lektioner? Finns det resurser för att hantera elever i behov av extra stöd? Har lärare tid och förmåga att sporra och motivera elever som ligger långt framme i sitt skolarbete? Finns förutsättningarna i varje klassrum för att göra ett bra jobb? Känner lärare att kommunala politiker litar på professionen?

Jag tror att allt detta har betydelse. Varje skola måste ges rätt förutsättningar för att kunna styras professionellt och med framtidstro.


För skolor i tunga socioekonomiska områden är det extra viktigt att ha rätt folk på plats. Bra ledning och skickliga pedagoger är ett måste.

Jag tycker därför att förslagen från Moderaternas reformgrupp som presenterades igår är intressanta. De säger exempelvis att vi måste stärka professionen genom att ge lärare mer tid för att förbereda sina lektioner, ge statliga medel för att rekrytera toppkompetens till skolor i socialt utsatta områden samt stärka rektorernas ansvar för att klara resultaten varje skolår.

Vi måste ifrågasätta om vi gör rätt när skolor inte klarar att ge elever fullgoda kunskaper. År efter år kan vi inte låta skolor misslyckas!

söndag 29 januari 2017

Varje elev ska klara skolan

Att varje elev ska klara minst godkända betyg är ett mål som vi Örebromoderater har för skolorna i Örebro. För mig är detta grunden till allt vi ska göra i skolan och något jag anser att vi politiker behöver vara tydliga med och prata ännu mer om. Jag tror på höga förväntningar och tydlig styrning. 

Jag vill ge varje skola, rektor och lärare ett tydligt kunskapsuppdrag och även ekonomisk förutsättning för detta. 

Men gör man inte det kan man ju fråga sig. Jo, delvist då skollagen har detta mål vilket varje lärare och rektor vet. Men tydligheten från Örebros styrande politiker är obefintlig. (Dessutom fördelar de mindre pengar till skolan varje år trots den stora utmaning vi har.)

I budgeten skriver S/KD/C att målet för andelen elever i 9:an med minst slutbetyget E i alla ämnen ska öka från 79%. Inget konkret värde sätts alltså och ambitionsnivån är låg!
Är inte Örebros elever värda mer än så? Vilka elever är det som de styrande partierna har valt ut som inte ska klara skolan?

I år går det 1180 elever i nian i Örebros kommunala skolor och efter första terminen hade endast 75% av dem minst betyget E (=godkänt) i de tre ämnena matte, svenska och engelska. Friskolorna klarar 91% i samma ämnes- och elevgrupp och summan för alla nior (1625 stycken) i Örebro är 79%. 

Det är alltså 336 elever som Örebros skolor inte klarar. Om vi har 30 elever per klass är det så mycket som 11 klasser... Vem kan vara nöjd med detta? 

Även om utgångsläget är en utmaning för att nå 100% så finns det ett starkt signalvärde i att ha målet att varje elev ska klara skolans kunskapsmål. Det man pratar om och mäter emot har större sannolikhet att hända!






torsdag 19 januari 2017

Flytt av högstadiet från Vivalla

I tisdags skrev Khalid Mohammedpå NA debatt om beslutet att stänga Vivallaskolans högstadium. Han är orolig för kulturkrockar när eleverna från Vivalla ska möta sina nya klasskamrater och efterfrågar aktiviteter från oss politiker.

Khalid har många kloka synpunkter och jag håller med om det jag läser mellan raderna - Att vi med en genuin svensk bakgrund behöver ta ett större ansvar i integrationen.
Att flytta elever från en del av stan till en annan blir ingen mer integrerad av om inte möten mellan olika människor sker på ett positivt sätt. I detta har de mottagande skolorna ett stort ansvar och det är politikens uppgift att se till att de har rätt förutsättningar för att ta det ansvaret.

Vi är många som måste vakna upp och engagera oss i att lära känna våra nya örebroare. Men jag tror faktiskt att det snarare är vi medelålders och äldre som har den största hemläxan att göra. Inte dagens unga. Jag märker att barn och unga är betydligt mer öppna i att möta andra kulturer och människor i sin vardag än vad exempelvis min generation av 60-talister är.


Jag anser samtidigt att vi behöver göra mer för att motverka segregationen i Örebro och att skolan är en självklar plats för olika människor att mötas. Fler skolor behöver få en bättre blandning av elever och det duger inte att Vivallaskolans elever möter så få människor med en helsvensk bakgrund.

Därför är beslutet att stänga Vivallaskolans högstadium rätt. Vi ska dessutom komma ihåg att redan idag väljer en stor andel av de elever som bor i Vivalla och Lundby en annan skola än Vivalla och att vi pratar om ca 30 elever per skola och år som ska ”bussas”.

Om Khalid har rätt i sitt påstående att eleverna från Vivalla känner en oro inför flytten till Lillån, Gumaelius, Nikolai och Engelbrekt så ska deras oro tas på största allvar. 

För mig är det självklart att eleverna ska förberedas inför flytten så att alla känner sig välkomna och hemma i sin nya skolmiljö. Jag förutsätter att skolorna redan har startat det arbetet.

fredag 13 januari 2017

Det fria skolvalet

Sveriges elever har sedan 1992 haft möjlighet att fritt välja vilken skola de vill gå i. Jag tycker det är bra. Att kunna välja till och även välja bort är sunt och för de allra flesta i vårt land en självklarhet.

Om valet är reellt möjligt för alla när det gäller skolan är en annan fråga. Det beror exempelvis på hur många skolor det finns och hur välvillig den kommun i vilken man bor är till att släppa fram privata alternativ. Det beror också på om man på ett smidigt sätt kan ta sig till och från den aktuella skolan.

I Örebro har kommunen haft en bra inställning till etablering av friskolor vilket gör att våra elever har dessa samt flera kommunala alternativ att välja bland. Idag väljer drygt 20% av våra elever ett privat alternativ och vi har dessutom ett stort antal elever som väljer en annan kommunal skola än den hen har blivit tilldelad.

För mig är detta sunt och bra. För Kommunstyrelsens ordförande Kenneth Nilsson är detta ett bekymmer. Han uttrycker det i senaste numret av Örebroarn.

För mig är det ett bekymmer att ledande Socialdemokrater i Örebro vill begränsa (eller kanske stoppa?) det fria skolvalet. För vem kan bättre bestämma vilken skola som är bra för eleven än eleven själv eller dess föräldrar?

Jag tror på en bra kommunikation och dialog med elever och föräldrar om olika skolors profiler, kvalitéer och arbetssätt. Och jag tror att varje elev är fullt kapabel att tillsammans med sina föräldrar göra sitt skolval.

måndag 2 januari 2017

Prioritera skolan

Nytt år innebär nya utmaningar och möjligheter. Just idag bjuds vi på blå himmel och det känns enkelt att se ljust på det kommande året. 

Mina tankar går till eleverna i Örebros skolor och jag önskar alla en sista bra lovvecka med vila, aktivitet och umgänge med kompisar och familj innan sista terminen för läsåret 16-17 tar vid. 

Vi behöver alla få vila mellan varven för samla krafter, så även barn och unga som går i skolan. Att lära sig saker är många gånger tufft och kräver ansträngning. Så ska det, enligt min mening, vara och det är viktigt att eleverna förstår det. 

Skolan ska göra sitt för att varje elev ska lyckas men ett stort ansvar ligger på elever och föräldrar. Skolarbete kräver ansträngning och engagemang. 

Förra läsåret avslutades med diskussionen om det svenska resultatet i PISA. Det är bra att resultaten förbättras och vi är många som pustat ut och konstaterar att Alliansregeringens reformer ger effekt. 

I dagens NA beklagar dock Lena Micko och Kenneth Nilsson att ansträngningarna som gjorts av lokala politiker och tjänstemän inte lyfts tillräckligt i PISA-debatten. Ja,
kanske har de rätt. Det är i kommunerna som arbetet görs och de stora pengarna till skolan fördelas. 

Det är intressant att Kenneth Nilsson ger sig in i detta resonemang. Örebro har sparat på skolan så länge han har varit med och styrt, och kunskapsresultaten är varken något att vara stolt eller nöjd över.

Örebro behöver politiker som slutar spara på skolan. Vi behöver exempelvis få tillräckligt små klasser så att lärarna får förutsättningar att se varje elev. Det duger inte att skriva debattartiklar om fel fokus i debatten - Kenneth Nilsson behöver istället lägga energi på att göra om sin prioritering i den kommunal ekonomin till förmån för Örebros elever! 


Expressen och Torkel Klingberg ang om hur viktigt det är att barn förstår att de måste anstränga sig 




tisdag 6 december 2016

Pisa 2015

Så kom då rapporten som alla vi som lever o tänker svensk skola har väntat på - Pisa 2015. Resultatet är bra och är definitivt ett trendbrott även om beskedet huruvida resultatet är en uppåtgående trend får vänta tills nästa rapport kommer. Det känns dock tryggt när Skolverket konstaterar att svenska elever har mer kunskaper idag än tidigare.

Vi ska glädjas åt att resultaten i läsförståelse, matematik och naturvetenskap ökar. Vi ligger på nivå med andra OECD-länder i matte och NO och över i läsförståelse. Just förbättringen i läsförståelse bland lågpresterande elever tycker jag är extra positiv och viktigt.  


Det är riktigt bra att vi nu fått två positiva besked, Timms och Pisa, så att svensk skola vet att de är på rätt väg och med råg i ryggen kan jobba vidare.

Analyserna av varför resultatet ser ut som det gör ska nu komma igång. Men vi kan ju konstatera att tre av fyra mattelärare har gått matte-lyftet, att de som gått är nöjda med satsningen och säger att de har ändrat sitt undervisningssätt. Detta borde ha betydelse och ge effekt.

Även i Örebro ska vi glädjas åt de nationella resultaten men vi har vår resa att göra då våra skolresultat snarare sjunker. För mig är det särskilt viktigt att vi satsar på elever med svenska som andraspråk. Vi behöver också skapa bättre förutsättningar för lärare att tidigt se varje elevs behov och bygga undervisningen på elevers individuella förutsättningar.

Pisa säger inte allt men det är ett viktigt instrument för att mäta hur svensk skola mår.


 Aftonbladet

Pressmeddelande